Ekhamn under 1100- till 1400-talet
1100-talet
Gårdens historia sträcker sig med säkerhet tillbaka till 1100-talet. Då förekommer Ekhamn i Sveriges äldsta bevarade urkund, det så kallade Viby-dokumentet. Det var ett förlikningsbrev som ärkebiskop Stefan i Uppsala skrev omkring 1164.
I det brevet avgör ärkebiskopen en segdragen tvist mellan den rika stormansänkan Doter och hennes enda son Gere om ett arvsskifte. Gården Viby utanför Sigtuna skulle genom förlikningen bli ett kloster och som en del i uppgörelsen skulle gården Ekam för all framtid betala 13 örtugar om året – vilket är drygt 4 öre – till munkarna i klostret.
Hur länge Ekam betalade sin avgift till munkarna är oklart. Men gissningsvis vågade man inte trotsa ärkebiskopen då han i samma brev uttalade en evig förbannelse över den som bryter detta avtal. Förlikningsbrevet ansågs så viktigt att det bevittnades av svears och göters konung Karl samt av jarlen Ulf, Kol i Sko, Björn i Ström, Petrus från Västergötland och en hel rad med prostar.
Som tur är finns det dock ett litet kryphål. Förbannelsen gäller inte om de som bryter mot avtalet ”har blivit visa”. Vi får anta att Ekams ägare så småningom blev visa och slutade betala. I alla fall utgår det inte längre några pengar från Ekhamn till Vibys munkar.
1200-talet
Från 1200-talet och framåt tillhörde Ekhamn Sko kloster som på den tiden var ett nunnekloster grundat av kungen Knut Långe. Klostret ägde mycket mark och gårdarna var indelade i sex uppbördsdistrikt eller rectoria.
Rectoria Ekam innehöll förutom den egna marken också gårdarna i Ärlinghundra, Långhundra och Vaksala.
1400-talet
Under den tid som Ekhamn ägdes av Sko kloster, byggdes den källare från 1400-talet som fortfarande finns kvar under delar av den nuvarande byggnaden. Där finns också den igenmurade öppning som sägs leda till en underjordisk gång som byggdes som flyktväg bort från huset och ner mot sjön.